Så väljer du rätt motorolja

Tillverkarna betecknar motorolja som dem producerar med olika koder och siffror vilket förvirrar många bilägare. Vi hjälper dig att reda ut all förvirring ur allt detta.

Motorolja - egenskaper

Motoroljan bör ha:

• Bra resultat med att rengöra motorkomponeterna från olösligt skräp.
• Hög värmestabilitet och motstånd mot termisk oxidation.
• Vara kompatibelt med tätningsmaterial och inte vara aggressiva mot metalldelar.
• Skapa en tillräckligt tjock halt filmlager som förhindrar nötning slitage på närliggande ytor. Särskilda tillsatser som exempelvis molybdendisulfid används ofta för detta.
• Behålla sina ursprungliga egenskaper länge.
• Ha optimal viskositet (tröghet) vid alla temperaturer, så att närliggande ytor hela tiden är tillräckligt insmorda under kall motorstart och förhindra dem från att slitas ut under varmt väder.
• Motstånd mot skumning.
• Låg volatilitet, som minimerar miljöföroreningarna.

Motoroljans sammansättning: vad är skillnaderna?

Beroende på deras bas materialtyp och proportionerna för olika tillsatser, så kan motoroljorna delas in i 3 olika sorter:

1. Mineral. Dessa tillverkas från fraktionerad destillerad olja som sedan har renats ytterligare med syra eller lösningsmedelsextraktion. De betecknas ofta som Mineral. Dessa smörjmedel har höga viskositetsnivåer. När dem värms så förångas dem snabbt och förorenas snabbt på grund av den kemiska nedbrytningen i sin sammansättnings olika tillsatser.
2. Halvsyntetisk. Baserat på mineraler som genomgått särskilda tekniska processer, så innehåller dessa motoroljor en högre mängd tillsatser jämfört med mineraloljor. Beteckningen Semi-Synthetic eller Part-Synthetic; de fungerar bra vid områden där vintrarna är mildare och sommarna lagom varma. Deras kostnad är lägre än syntetiska oljor. De har också många fördelar som mineraloljor saknar, såsom längre livslängd, bättre motstånd mot temperaturförändringar, och allmänt högre effektivitet.
3. Syntetisk. Olja producerat på ett organiskt sätt. Betecknas Fully Synthetic (helt syntetisk) i dem flesta länder. Tack vare sin särskilda formel och banbrytande tillverkningsteknologi så förhindrar dessa motoroljor slamavlagringar från att bildas och de har även optimala viskositetsegenskaper vid kalla väderförhållanden så att motorn skyddas på ett pålitligt sätt under dem första sekunderna efter du har startat motorn. De behåller också sina ursprungliga egenskaper vid mycket extremt höga temperaturer och lämpar sig därför för varmare klimat.

Denna klassifikation, trots att den är vanligast, är rätt ytlig och betyder sällan något så specialisterna hos American Petroleum Institute (API) brukar dela in oljorna i fem grupper för att undvika begreppet "halvsyntetisk".

1. Grupp I innehåller produkter som kommer från olja som har extraherats och avvaxats ur olika lösningar.
2. Grupp II inkluderar högrenade produkter med låg mängd paraffin och aromatiska hydrosammansatt innehåll som genomgått hydrocracking.
3. Grupp III innehåller högviskosa smörjmedel tack vare katalytisk hydrocracking.
4. Grupp IV basmaterial är polyalfaolefiner.
5. Grupp V innehåller alla motoroljor som inte ingår i någon av dem andra ovannämnda kategorierna. Deras basmaterial inkluderar estrar, glykoler och andra ämnen.

Moderna produkter tenderar att innehålla komponenter från flera olika baslagergrupper.

AutoDoc tipsar: till äldre motormodeller med längre körsträcka så fungerar inte syntetiska oljor om motorerna tidigare har fått mineraloljor som smörjmedel innan. För det första så kommer tillsatserna i dessa oljor att bryta ned det gamla sotet som redan har lagts sig som annars inte har stört motorns drift: detta leder till extra belastning på motorn som gör att dess komponenter slits ut i förtid.

För det andra, så har syntetiska oljor lågt viskositetsindex så dem kan läcka igenom tätningselement eller till och med förstöra dem. Sportbilar däremot och även högpresterande fordon vars enheter och komponenter genomgår extrema körförhållanden så avvisas användningen av mineraloljor eftersom dessa snabbt kan brytas sönder på grund av den plötsliga intensiva termiska påverkningen.

Vad betyder SAE olja

Viskositet är en av dem viktigaste egenskaperna som du ska utgå från för att kunna välja en produkt som passar årstiden som du kör med ditt fordon.

Enligt amerikanska Society of Automobile Engineers (SAE) så kan alla motoroljor delas in i följande slags olika kategorier:

1. Vinter. Beteckningen W står för Winter/Vinter och lämpar sig bara för kallare årstider. Siffran före W delas alltid med fem och indikerar den lägsta temperaturen som oljan kan skydda motorn vid kallstart. Startpunkten är -35 °С, vilket ger beteckningen 0. Varje beteckning lägger till 5 °С: en 5W produkt behåller sina egenskaper vid -30 °С, 10W vid -25 °С, och så vidare.

   

2. Sommar. Dessa motoroljor förser bra smörjning och skyddar bildelarna under sommaren och andra varma årstider, men är ineffektiva under vintern. Deras beteckningar består av siffrorna: 20, 30, 40, 50 och 60. Till skillnad från vad många tror så står dessa siffror för oljans rörelsemässiga viskositet vid 100 °С och inte för omgivningens maximala temperatur.

   

3. Helårs. Dessa beteckningar lämpar sig för vintern som klarar av både låga temperaturer och ger hög viskositetsnivå vid höga temperaturer: 5W-30, 10W,60, och så vidare. Helårs motoroljor är för närvarande mest använda bland bilägare.

   

AutoDoc tipsar: helårs syntetiska oljor hjälper dig att spara pengar för du behöver bara byta dem knappt två gånger om året. Om du kör ofta på stadsvägar med många stopp och håller ditt fordon i ett icke-uppvärmt rum och om du lever där det är kraftiga snöoväder så ska du välja motoroljor med beteckningen 0W eller 5W. Bilar som däremot har en utsliten motor med större glapp mellan sina friktionsdelar så ska du välja en produkt med högre viskositet istället.

Motorolja API-klassificieringen

Det amerikanska bensininstitutet (American Petroleum Institute) har tagit fram sitt eget klassifikationssystem för att sortera mellan olika motoroljor utifrån deras formel och driftegenskaper. Detta låter dig indirekt utvärdera smörjmedlens kvalité i förväg då standarderna har blivit mer strikta jämfört med tidigare år inom industrin.

Enligt API, så delas alla motoroljor in i två olika kategorier med sina olika klasser:

S. Till bensinmotorer. I de flesta länder så finns det fyra godkända klasser som används just nu:

1. SJ. Rekommenderas till motorer tillverkade före år 2001.
2. SL. Passar motorer producerade före år 2004. Många biltillverkare har angett SL som det minsta kravet vid bilunderhåll.
3. SM. Avsedda för motorer tillverkade år 2010 och tidigare. SM-oljor är högeffektiva vid låga temperaturer, oxiderar ej bildar ej sediment. De behåller sina utmärkta egenskaper genom hela sin livslängd.
4. SN. Introducerades år 2010. För närvarande så förser dessa oljor det högsta skyddet åt motorn samt högsta effektivitet med. SN-oljor sparar dig bränsle. De förhindrar turboladdaren från att slitas ut för tidigt utan att ha några aggressiva effekter på tätningarna och packningarna.

C. Beteckning för motoroljor till dieseldrivna nyttofordon. Klasserna som används för olika fordonsmodeller för olika år är CH, CI, CJ, och CK. Siffran 4 står för fyrtaktsfordon. Låt oss ta en titt på C-betecknade oljor mer detaljerat:

1. CH-4. Introducerades år 1998. Passar motorer som körs med högkvalitativt bränsle med upp till 0,5% svavelhalt i sin vikt.
2. CI-4. Introducerades år 2002. Dessa slags motoroljor förser dig ett pålitligt skydd åt motorn och avgassystemet mot sotavlagringar och förhindrar för tidiga utslitna element. Vissa smörjmaterial i denna klass betecknas med CI-4 PLUS.
3. CJ-4. Skryter om högre temperaturstabilitet, motstånd mot oxidation och längre livslängd.
4. CK. Utvecklades för att skydda motorer som producerades under 2017. Sådana motoroljar passar också vissa tidigare motormodeller med.

Det finns universala smörjmedel som lämpar sig för både bensin- och dieselmotorer. De har dubbla beteckningar som exempelvis CH-4/SJ.

AutoDoc tipsar: Många tillverkare rekommenderar att du använder dig av den bästa klassens oljan till din motor. I de flesta fallen så är detta rättfärdigat: ju nyare formel, ju säkrare är den, ju mer bränsleekonomisk och miljövänlig med är den också då.

Men denna rekommendation är värdelös att tillämpa för äldre fordon då deras motorer är byggda annorlunda och kan således inte maximera utnyttjandet av den dyrare motoroljan och dess alla många egenskaper. Du finner mer information om vilken motorolja som rekommenderas till din bil i din bils medföljda underhållsmanual.

ACEA: utvärdering av motoroljans prestanda

Att minska de giftiga avgasutsläppen och bränsleförbrukningen är en av dem viktigaste kraven som moderna smörjmedel måste ha. Därför så indikerar många oljor att de uppfyller dem senaste miljökraven som ställs på dem på sina förpackningar.

Med klassifikationen Association des Constructeurs Européens d'Automobiles (ACEA) så godkända motoroljor att få säljas och kan i sin tur delas in i följande slags kategorier:

1. A. Till bensinmotorer. Denna kategori inkluderar fyra klasser: A1, A3 och A5. Bokstaven som kommer före siffran tur anger miljösäkerhetsnivån och viskositeten under vissa omständigheter. Siffrorna 1 och 5 anger bränsleekonomin, men annars är dem precis som API: ju högre siffra, ju bättre egenskaper har produkten ifråga.
2. B. Denna kategori inkluderar smörjmedel till person- och nyttofordon som drivs med dieselbränsle. De delas även in i klasser: B1 och B5 betyder bränsleekonomisk, medan B3 och B4 är vanliga produkter.
3. E. Oljor markerat med denna bokstav är avsedda för tunga lastbilar och särskilda dieselmotorfordon. E1 står för bränsleekonomisk; resten är standard.

Bränsleekonomi var en parameter som API-specialisterna också bestämde sig för att ha i åtanke när dem introducerade den nya beteckningen EC (Energy Conserving/Energibesparande). Dessa oljor skryter om lägre viskositet vid extrema temperaturer, som försäkrar dig om smidiga och säkra rörelser hos delarna samt att det drar ned på bränsleförbrukningen. Detta innebär däremot en tunnare smörjningsfilm vilket innebär risker i äldre fordon med längre körsträcka - sådana motorer behöver ytterligare skydd.

Spelar det verkligen roll vad tillverkaren rekommenderar?

En produkt kan fungera bra för vissa motorer medan den kan vara en katastrof för andra. Detta har gjort att tillverkarna har testat sina smörjmedel vid sina anläggningar. Om en produkt klarar testerna utan problem så betecknas dem med vad de är kompatibla med, som exempelvis BMW Longlife-98. Detta betyder att oljan kan användas i fordon från detta märke med större underhållsintervaller som tillverkats från och med år 1998 och senare.

AutoDoc tipsar: försök alltid använda oljan som din biltillverkare rekommenderar och experimentera aldrig med viskositetsnivåer. Du riskerar då att i vissa motorer så är smörjningsspåren inte tillräckligt tjocka för högviskosa oljor. Detta kan leda till att motorn slits ut i förtid. Samtidigt så finns det vissa biltillverkare som exempelvis BMW Group och Daimler AG som starkt avråder dig från att använda lågviskosa smörjmedel i sina fordon på grund av hur motorerna är designade i deras fordon.

Vad har olika motoroljeklassifikationer gemensamt?

Trots att dem skiljer sig åt i sina principer, så är ändå alla klassifikationer nära besläktade med varann. Exempelvis om smörjmedlet är API-betecknat som SH så kan det vara A1 eller A5 i ACEA då dessa krav inte publicerades förrän SJ-klassen kom ut. Om beteckningen har A5 så betyder det att produkterna är minst en SL i API, det vill säga, större mellanrum mellan bytesintervallerna. Bränsleekonomiska produkter betecknas som A1, A5, B1 eller B5 och tenderar att ha en temperaturviskositet på 30 och lägre. Oljorna med viskositet över 40 tillhör A2, A3, B2, B3 och B4 klasserna och är inte bränsleekonomiska.

Lär dig att läsa beteckningarna för motorolja

API SL / CF. Detta står för universal olja som passar både flerventilerade turboladdarbensinmotorer och dieselmotorer i olika modifikationer. Produkten förser ökat skydd åt motorn när den kör på mager bränsleluftblandning och förhindrar kolavlagringar från att bildas när du kör med bränsle som innehåller mer än 0,5% aska.

ACEA A3-04 / B4-04. Detta indikerar att smörjmedlet lämpar sig för tunga körförhållanden, hjälper till att minska bränsleförbrukningen och behöver bytas mer sällan. Lämpar sig för högpresterande bensin- och dieselmotorer.

10W-40. Oljan lämpar sig för både vintern och sommaren och behåller sin viskositet ner till -25 °С och behåller även sin viskositet när den värms upp, så du kan använda den även i fordon med lång körsträcka.

MoS2. Molybdendisulfid i formeln förhindrar oljan från att skava, minskar friktionen och slitaget hos komponenterna och förser motorn med bullerfri drift.

Teilsynthetisches Leichtlauf-motorenöl. Detta betyder att oljan är halvsyntetisk.

Fortsättning: när du ska välja mellan smörjprodukter till motorn så ska du välja det fordonstillverkaren rekommenderar till just sina fordon och inte utgå från pris, popularitet eller något särskilt oljemärke. Se till att du också räknar med dina körförhållanden, din egen körstil, vägförhållandena och andra unika faktorer som gäller just din bil: på så vis kan du välja alltid rätt motorolja. Håll dig undan från falska kopior genom att följa våra tips och handla hos oss här på AutoDoc!

En användbar video på samma tema:

Vad är skillnaden mellan de olika typerna av motorolja? Klassificering, märkning