Vilken motorolja ska jag välja? Viskositet, egenskaper, sammansättning och råd för val
Tillverkarna märker motorolja med olika koder och siffror, vilket förvirrar många bilägare. I den här artikeln guidar vi dig genom begreppen och gör det enklare att förstå.
Motorolja till min bil – hur väljer jag rätt?
För att hitta rätt motorolja till din bil kan du använda registreringsnumret. De flesta webbutiker och återförsäljare har en sökfunktion där du anger registreringsnumret för att hitta rätt olja till din bil. Detta säkerställer att du väljer en sort som är kompatibel med din motor och dess specifikationer.
Om du inte vill använda registreringsnumret, finns ofta alternativ där du kan välja olja manuellt genom att söka efter bilmärke och modell i en lista. Kontrollera alltid oljans viskositet och klassificering i bilens instruktionsbok för att garantera optimal prestanda och förlänga motorns livslängd. Att välja rätt motorolja är avgörande för en smidig motordrift och för att undvika slitage och skador som kan orsaka problem och leda till dyra reparationer.
Motorolja - egenskaper
En av motoroljans viktigaste funktioner är att minska friktion och skydda motorns delar från slitage. För att uppnå detta krävs en olja med optimal viskositet som fungerar effektivt vid både kallstart och höga driftstemperaturer. Rekommenderad viskositet varierar mellan olika fordon och beror på faktorer som motorkonstruktion, bytesintervaller och körförhållanden.
Motoroljan bör:
- Ha god förmåga att rengöra motorkomponenter från olösligt skräp.
- Ha en hög värmestabilitet och motståndskraft mot termisk oxidation.
- Vara kompatibel med tätningsmaterial och inte aggressiv mot metalldelar.
- Bilda ett tillräckligt tjockt, halt filmlager som förhindrar nötning och slitage på närliggande ytor. Särskilda tillsatser, som exempelvis molybdendisulfid, används ofta för detta.
- Behålla sina ursprungliga egenskaper över tid.
- Ha optimal viskositet vid alla temperaturer, så att närliggande ytor alltid är tillräckligt smorda under uppstart både i kyla och i höga temperaturer, vilket förhindrar slitage.
- Motståndskraft mot skumning.
- Låg volatilitet för att minimera miljöpåverkan.
Motorolja för diesel- och bensinmotorer – vilka är skillnaderna?
Motorolja för dieselmotorer skiljer sig från den för bensinmotorer främst genom sina tillsatser och formuleringar. Dieselolja innehåller ofta högre halter av rengörande och skyddande tillsatser för att hantera de sotpartiklar och avlagringar som uppstår vid förbränning av dieselbränsle. Dessutom är viskositeten vanligtvis anpassad för dieselmotorers högre kompression och temperatur.
Bensinmotorer kräver istället oljor som är kompatibla med katalysatorer och lambdasonder, eftersom oljerester kan påverka dessa komponenter negativt. Det är därför viktigt att använda en olja som följer tillverkarens specifikationer, exempelvis ACEA C-klass för bensin- och dieselbilar med moderna avgasreningssystem. Rätt olja bidrar till både motorns prestanda och livslängd.
Motoroljans sammansättning: vad är skillnaden?
Skillnaden i motoroljans sammansättning beror på basmaterialet och mängden tillsatser. Mineraloljor är bäst lämpade för äldre fordon med enklare behov, medan syntetiska oljor kontinuerligt utvecklas för att möta de höga och avancerade krav som moderna motorer ställer.
Beroende på basmaterial och proportionerna av olika tillsatser kan motoroljor delas in i tre huvudtyper:
- Mineralolja: Dessa tillverkas av fraktionerad destillerad olja som sedan renas ytterligare genom syra eller lösningsmedelsextraktion. De betecknas ofta som ”Mineral”. Dessa smörjmedel har höga viskositetsnivåer, men förångas snabbt och förorenas lätt vid uppvärmning på grund av den kemiska nedbrytningen av tillsatserna.
- Halvsyntetisk olja: Dessa baseras på mineralolja som har genomgått specifika tekniska processer och innehåller fler tillsatser än mineraloljor. De betecknas som ”Semi-Synthetic” eller ”Part-Synthetic”. Halvsyntetiska oljor fungerar väl i områden med milda vintrar och varma somrar. De är billigare än syntetiska oljor och erbjuder fördelar som längre livslängd, bättre motstånd mot temperaturförändringar och högre effektivitet.
- Syntetisk olja: Tillverkas med hjälp av avancerad teknologi och betecknas som ”Fully Synthetic” i de flesta länder. Tack vare sin unika formel förhindrar dessa motoroljor bildning av slamavlagringar och har optimala viskositetsegenskaper vid låga temperaturer, vilket skyddar motorn vid kallstart. De behåller även sina ursprungliga egenskaper vid mycket höga temperaturer och är därför särskilt lämpade för varmare klimat.
Denna klassifikation, även om den är den vanligaste, är relativt ytlig och används sällan av specialister. Hos American Petroleum Institute (API) delas oljor istället in i fem grupper för att undvika begreppet ”halvsyntetisk”.
- Grupp I innehåller produkter som framställs från olja som har extraherats och avvaxats ur olika lösningar.
- Grupp II omfattar högrenade produkter med låg halt av paraffin och aromatiska föreningar, som har genomgått hydrocracking.
- Grupp III består av högviskösa smörjmedel framställda genom katalytisk hydrocracking.
- Grupp IV innehåller basmaterial som polyalfaolefiner.
- Grupp V inkluderar alla motoroljor som inte passar in i någon av de andra kategorierna. Deras basmaterial kan inkludera estrar, glykoler och andra specialämnen.
Moderna motoroljor kombinerar ofta komponenter från flera olika basgrupper för att uppnå önskade egenskaper.
AUTODOC tipsar: För äldre motormodeller med lång körsträcka rekommenderas inte syntetiska oljor om motorerna tidigare har smörjts med mineraloljor. För det första kan tillsatserna i syntetiska oljor bryta ner gammalt sot som har lagt sig i motorn utan att tidigare påverka dess drift. Detta kan orsaka extra belastning på motorn och leda till förtida slitage av dess komponenter.
För det andra har syntetiska oljor ett lågt viskositetsindex, vilket kan göra att de läcker genom tätningselement eller till och med skadar dem. För sportbilar och högpresterande fordon, vars motorer utsätts för extrema förhållanden, är mineraloljor olämpliga eftersom de snabbt bryts ner vid intensiv termisk belastning.
Motoroljans viskositet: tabell
Viskositeten hos motorolja påverkar dess förmåga att skydda motorn vid olika temperaturer. Tabellen nedan visar rekommenderade oljeklasser baserat på temperaturområden och egenskaper. Varje klass är anpassad för specifika klimat och motorkrav, från extrem kyla till höga temperaturer. Detta gör det enklare att välja rätt olja för både moderna och äldre motorer, beroende på körförhållanden och prestandabehov. Tabellen hjälper dig att förstå vilken viskositet som passar bäst för just din bil och dess användningsområde.
Viskositetsklass
|
Temperaturområde
|
Beskrivning
|
0W-20
|
−40 °C till +20°C
|
Mycket låg viskositet för kalla temperaturer. Ger bra skydd vid kallstart.
|
0W-30
|
−35 °C till +30°C
|
Låg viskositet vid kalla temperaturer, lämplig för moderna motorer.
|
0W-40
|
−35 °C till +40°C
|
Mångsidig, fungerar både vid låga och höga temperaturer.
|
5W-20
|
−30 °C till +20°C
|
Liknar 0W-20, men något tjockare vid mycket låga temperaturer.
|
5W-30
|
−30 °C till +30°C
|
Vanligt förekommande, ger bra skydd vid de flesta temperaturer.
|
5W-40
|
−30 °C till +40°C
|
Mycket mångsidig, ger bra skydd både vid låga och höga temperaturer.
|
10W-30
|
−30 °C till +30°C
|
Passar milda vinterförhållanden och måttliga sommartemperaturer.
|
10W-40
|
−20 °C till +40°C
|
Vanligt förekommande, ger bra skydd vid de flesta temperaturer.
|
15W-40
|
−20 °C till +40°C
|
Tjockare vid låga temperaturer, bra för varmare klimat.
|
20W-50
|
−20 °C till +40°C
|
Mycket tjock, lämplig för höga temperaturer och äldre motorer.
|

Vad betyder SAE-olja?
Viskositet är en av de viktigaste egenskaperna att ta hänsyn till när du väljer motorolja, eftersom den avgör hur väl oljan fungerar under olika årstider och temperaturer.
Enligt American Society of Automotive Engineers (SAE) delas motoroljor in i följande kategorier:
- Vinter: Beteckningen W står för ”Winter” (vinter) och anger oljans prestanda i kallt väder. Siffran före W indikerar den lägsta temperatur vid vilken oljan kan skydda motorn vid kallstart. Skalan börjar vid −35°C för 0W, och varje steg ökar med 5°C: exempelvis klarar 5W ner till −30°C och 10W ner till −25°C.
- Sommar: Dessa oljor är framställda för att ge bra smörjning och skydda motorns delar under höga temperaturer, men de är ineffektiva på vintern. Beteckningarna består av siffror som 20, 30, 40, 50 och 60, som beskriver oljans viskositet vid 100°C. Dessa siffror hänvisar till oljans flytbarhet vid hög temperatur, inte till omgivningens maximala temperatur.
- Helår: Helårsbetäckningar, som 5W-30 eller 10W-60, fungerar både vid låga vintertemperaturer och höga sommartemperaturer. Helårsmotoroljor är idag de mest populära bland bilägare tack vare deras kombination av flexibilitet och hög prestanda.
AUTODOC tipsar: Syntetiska helårsprodukter hjälper dig att spara pengar eftersom du bara behöver byta olja ungefär två gånger per år. För körning i stadstrafik med många stopp, om din bil förvaras i ett ouppvärmt garage, eller om du bor i en del av landet med hårda vintrar, rekommenderas oljor med beteckningarna 0W eller 5W. För bilar med slitna motorer och större glapp mellan friktionsytor är en olja med högre viskositet ett bättre val.
API-klassificering av motorolja
Det amerikanska bensininstitutet (American Petroleum Institute, API) har utvecklat ett klassifikationssystem för att kategorisera motoroljor baserat på deras formel och driftegenskaper. Detta gör det möjligt att bedöma smörjmedlens kvalitet i förväg, särskilt eftersom standarderna har blivit allt mer strikta inom branschen under de senaste åren.

Enligt API delas motoroljor in i två huvudkategorier, med underliggande klasser:
- S – För bensinmotorer. I de flesta länder används för närvarande fyra godkända klasser:
- SJ: Rekommenderas för motorer tillverkade före 2001.
- SL: Lämplig för motorer tillverkade före 2004. Många biltillverkare anger SL som minsta krav för bilunderhåll.
- SM: För motorer tillverkade 2010 och tidigare. SM-oljor presterar bra vid låga temperaturer, oxiderar inte, bildar inga sediment och behåller sina egenskaper under hela livslängden.
- SN: Introducerades 2010 och erbjuder det högsta skyddet och effektiviteten för bensinmotorer idag. SN-oljor minskar bränsleförbrukningen, skyddar turboladdare och är skonsamma mot tätningar och packningar.
- C – För dieseldrivna nyttofordon. Motoroljor för dieselfordon har olika klasser beroende på fordonsmodell och tillverkningsår:
- CH-4: Introducerades 1998. Avsedd för motorer som använder högkvalitativt bränsle med upp till 0,5 % svavelhalt.
- CI-4: Lanserades 2002. Skyddar motorn och avgassystemet mot sotavlagringar och förhindrar förtida slitage. Vissa produkter i denna klass betecknas som CI-4 PLUS.
- CJ-4: Ger hög temperaturstabilitet, motstånd mot oxidation och längre livslängd.
- CK-4: Utvecklad för motorer producerade från 2017 och framåt, men kan även användas i vissa äldre motorer.
Det finns också universella smörjmedel som är lämpliga för både bensin- och dieselmotorer. Dessa har dubbla beteckningar, exempelvis CH-4/SJ.
AUTODOC tipsar: Många tillverkare rekommenderar att du använder den bästa oljeklassen för din motor. I de flesta fall är detta motiverat – ju nyare formel, desto säkrare och desto mer bränsleeffektiv och miljövänlig.
För äldre fordon kan dock denna rekommendation vara mindre relevant, eftersom deras motorer är konstruerade annorlunda och därför inte fullt ut kan dra nytta av den dyrare motoroljans avancerade egenskaper.
Mer information om vilken motorolja som passar din bil hittar du i bilens underhållsmanual.

ACEA: Utvärdering av motoroljans prestanda
Att minska giftiga avgasutsläpp och bränsleförbrukning är ett av de viktigaste kraven för moderna smörjmedel. Många motoroljor anger på sina förpackningar att de uppfyller de senaste miljöstandarderna.
Med klassifikationen Association des Constructeurs Européens d'Automobiles (ACEA) godkänns motoroljor för försäljning och delas in i följande kategorier:
- A – För bensinmotorer: Denna kategori inkluderar klasserna A1, A3 och A5. Bokstaven anger miljösäkerhetsnivån och viskositeten under olika förhållanden. Siffrorna 1 och 5 står för bränsleekonomi. Generellt gäller att ju högre siffra, desto bättre prestanda har produkten.
- B – För dieseldrivna person- och nyttofordon: Klasserna B1 och B5 är bränsleeffektiva, medan B3 och B4 är standardprodukter.
- E – För tunga lastbilar och specialfordon med dieselmotorer: E1 står för bränsleeffektivitet, medan övriga klasser är avsedda för standardbruk.
Bränsleekonomi blev en viktig parameter när API-specialisterna introducerade den nya beteckningen EC (Energy Conserving/Energibesparande). Dessa oljor har en lägre viskositet vid extrema temperaturer, vilket säkerställer smidiga och säkra rörelser mellan motorns delar samtidigt som de minskar bränsleförbrukningen.
Dock innebär den tunnare smörjningsfilmen en ökad risk för slitage i äldre fordon med hög körsträcka. Sådana motorer kräver en olja som erbjuder extra skydd för att hantera deras unika behov.
Vad rekommenderar motoroljetillverkarna?
En produkt kan fungera utmärkt för vissa motorer men vara olämplig, eller till och med skadlig, för andra. Därför testar tillverkare sina smörjmedel noggrant vid sina egna anläggningar. Om en produkt klarar dessa tester utan problem, får den en beteckning som visar vilka motorer den är kompatibel med, till exempel BMW Longlife-98. Detta indikerar att oljan är lämplig för BMW-fordon med längre underhållsintervaller, tillverkade från och med 1998.
AUTODOC tipsar: Använd alltid den motorolja som din biltillverkare rekommenderar, och undvik att experimentera med viskositetsnivåer. Om du använder en högviskös olja i en motor där smörjningsspåren är för smala kan det leda till otillräcklig smörjning och förtida motorslitage.
Vissa biltillverkare, som BMW Group och Daimler AG, avråder dessutom starkt från att använda lågviskösa oljor i sina fordon. Detta beror på motorernas specifika konstruktion, som kräver oljor med rätt viskositet för att fungera optimalt.
Lär dig att läsa beteckningarna för motorolja
Att förstå motoroljans beteckningar är avgörande för att välja rätt produkt till din bil. Beteckningarna innehåller information om oljans egenskaper, prestanda och kompatibilitet med olika motorer. Här förklarar vi vad olika klassificeringar, viskositetsbeteckningar och tillsatser betyder, så att du enkelt kan göra ett informerat val.

- API SL / CF: Denna beteckning indikerar en universalolja som passar både flerventilade, turboladdade bensinmotorer och olika typer av dieselmotorer. Produkten ger ökat skydd för motorer som körs med magra bränsle-luftblandningar och förhindrar bildning av kolavlagringar vid användning av bränsle med en askhalt på över 0,5 %.
- ACEA A3-04 / B4-04: Denna klassificering innebär att smörjmedlet är lämpligt för tuffa körförhållanden, hjälper till att minska bränsleförbrukningen och kräver färre byten. Det passar högpresterande bensin- och dieselmotorer.
- 10W-40: En helårsolja som fungerar både på vintern och sommaren. Den behåller sin viskositet vid temperaturer ner till −25°C och förblir stabil även vid höga temperaturer. Den är särskilt lämplig för fordon med lång körsträcka.
- MoS₂: Tillsatsen molybdendisulfid minskar friktionen och slitaget på motorkomponenter, förhindrar skador på oljefilmen och bidrar till tystare drift.
- Halvsyntetisk lågfriktionsmotorolja: Detta innebär att motoroljan är tillverkad med en blandning av mineralbaserade och syntetiska komponenter. Lågfriktionsformuleringen innebär att den är framtagen för att minska motorns interna friktion
- Val av motorolja: När du väljer motorolja bör du alltid följa tillverkarens rekommendationer för just ditt fordon. Baserade inte ditt val enbart på pris, popularitet eller varumärke. Tänk också på dina körförhållanden, körstil, vägförhållanden och andra specifika faktorer för din bil. Genom att ta hänsyn till detta kan du alltid välja rätt olja.
En användbar video på samma tema:
Vad är skillnaden mellan de olika typerna av motorolja? Klassificering, märkning
Mest populära produkter i ämnet: